Har Svenska entreprenörer för hög moral för snabb tillväxt?

Den Svenska sommaren är bevisligen inte över ännu. Det bästa beviset är att Dagens Industri även denna vecka kör med en lördag – måndag utgåva. Den sista måndagsutgåvan, den 17/6-2013, känns ju fruktansvärt långt bort.

Men samtidigt var första sidan inte att leka med: Ny Företagarvåg: Fler Svenskar vill starta eget – men tuff kapplöpning i andra länder.

Inne i tidningen såg rubriken annorlunda ut: Entreprenörerna blir flera i Sverige…. men nu flyr investerarna. En rolig vinkling tycker jag. Är investerarna rädda för entreprenörerna? Eller orkar de inte med deras tjat om kapital?

Artikeln bygger på GEM (Global Entrepreneurship Monitor) rapport som mäter och analyserar entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder genom att intervjua knappt 200’000 personer i 69 länder. (Spännande att det räcker med 69 länder för att vara ”global”).

Rapporten bekräftar än en gång att Sverige har svårt att få nya företag att växa. Mycket få ser att de kommer att kunna skapa ett företag med fler än 20 anställda inom fem år. Och att de allra flesta räknar inte med att anställa fler än fyra personer de närmaste två åren. Sverige ligger i botten av världen med dessa siffror (visserligen i gott sällskap med våra nordiska grannar, men ändå!). Våra nyföretagare har låga ambitioner när det gäller att växa och nyanställa personal. Ingen nyhet det heller. Och med låga ambitioner behövs ju inget kapital.

Som tillväxtviljans huvudhämmare utnämns 1) en stor andel svenska storföretag och 2) en utbyggd offentlig sektor. Om jag tolkar det rätt så hävdas det att vi har det bra i Sverige: det finns (för) många trygga jobb och för lite utmaningar. Nu är det ju så att andelen tillfrågade som planerar att starta företag i Sverige har ökat från 2 till 5 procent. Som alltid: när det kniper på den trygga sidan får man hitta på eget.

Inget nytt med andra ord. Men långt ifrån den sanningen jag möter varje dag. Det finns massor av ambitiösa och kompetenta entreprenörer där ute. Och de jag jobbar med har ofta kommit en bra bit på vägen dvs de har lyckats att ta sig över 20 anställda sträcket och har allt som oftast klarat det med eget kapital. Många gångar har det tagit mer tid men bygget är stabilt. Och det växer om än långsamt.

Det alla dessa entreprenörer vill veta är såklart hur de kan växa upp till snabb tillväxt. Svaren är alltid detsamma: fokus, fokus och återigen fokus. Inte tillgång informellt kapital.

För det försöker DI oss att tro: tillväxt skapas bäst med någon annans kapital. Eller varför skulle de annars ha lagt ett företag som tagit in 200 mkr i kapital utan att tjäna en krona som exempel precis brevid artikeln om GEM. VD: Man måste våga att misslyckas är rubriken.

Men andras pengar?? Det är kanske där det svenska problemet är. Det är nog allt för många som inte har moralen att misslyckas med andras pengar utan försöker att lyckas med sina egna. Och många, många gör det!

 

Ps. Gällande det där med investerarna som flyr Sverige – det är inte så farligt som det låter. Investerarna finns kvar det är bara tillgången till informellt kapital, dvs privatpersoner som investerar i nya företag, som minskar. Och det sker världen över så frågan är var detta informella kapital tar vägen. Jag antar att det väntar på bättre entreprenörer. Globalt! Ds.

Lars Diethelm
25 års arbete i och med snabb tillväxt och exponering för hundratals tillväxtföretag har satt sina spår. Lars ser tillväxtmönster och tillväxtmöjligheter som få och brinner för att förverkliga företagens tillväxtdrömmar. Som tillväxtkonsult inom Ahrens & Partners får han många möjligheter att bevisa vad han går för.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

12 + två =