Vem vill bli kompanjon?

Många kompanjonskap slutar i skilsmässa

Av någon underlig anledning har jag under året som gått bara träffat fyra företagare som säger att de är helnöjda med sitt kompanjonskap. Två mycket olika herrar som är kompanjoner i en mycket expansiv bransch och så min kompanjon och jag. Därutöver har det mest varit tal om skilsmässa. Och då i mängder.

Och då undrar jag förstås hur det kan bli så att kompanjoner är så missnöjda med att vara just kompanjoner. Kan det vara ordet som är själv problemet?

Grundlig som jag är går jag till ordets ursprung: Kompanjon har sin ursprung i det franska compagnon, av latin com (kon-), tillsammans med, och pants, bröd; alltså, som delar bröd med en annan. Kompanjoner delar bröd tillsammans!

Att undvika skilsmässa

Och när jag reflekterar över denna definition så klarnar det. Ingen av de drygt dussintalet missnöjda kompanjoner jag diskuterat med under året var missnöjda i början. När de verkligen delade bröd så funkade det. Det var först när bröd fanns i överflöd och brödhyllorna blev bredare och djupare som problemen uppstod. Så länge det var knapert så funkade det. Sen började man tröttna på varandra.

Hur kan man då undgå att bli skilsmässo-kompanjoner?

Jo, det svenska ordet kompis kommer sannolikt från kompanjon. Och kompis är vardagsspråk för kamrat, vän, polare. Men det visste du säkerligen redan. Och då vet du också svaret på hur ett kompanjonskap håller genom vått och torrt, i med- och motgång. Det gäller att vara mer än kompanjon! Och när man inte kan vara det längre så är det dags att gå vidare.

 

Lars Diethelm
25 års arbete i och med snabb tillväxt och exponering för hundratals tillväxtföretag har satt sina spår. Lars ser tillväxtmönster och tillväxtmöjligheter som få och brinner för att förverkliga företagens tillväxtdrömmar. Som tillväxtkonsult inom Ahrens & Partners får han många möjligheter att bevisa vad han går för.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sex + 9 =